ellalindstrom.blogg.se

Jag, Caroline, Love och William har under en tid skapat en konstfilm där kraven var att den skulle ha ett inslag av färg och vara gränsöverskridande. Det gick väldigt snabbt för vår grupp att komma på hur vi ville ha med dessa krav i vår video. Jag vet inte hur vi kom in på tanken men jag kommer ihåg att jag sa något i form med, "smink är ju en typ av färg/måleri" och sedan forsatte vi att storma ideer och kom på att om vi sminkar en kille blir det även gränsöverstigande. Efter ett tag när vi tänkt på lite andra ideer för att ha flera valmöjligheter kom alla överens om att sminka en kille var den bästa ideén.

FIlmen vi valt att göra heter "Fuck normer" och handlar om att man ska våga gå emot normerna. Vi ville göra en konstfilm som väckte tankar och diskussioner, som skulle få folk att öppna ögonen för hur verkligheten borde se ut. Vårt budskap är att man inte ska låte normerna i samhället stoppa en eller begränsa än utan man måste våga visa vem man egentligen är för det är då man blir lycklig på riktigt. I vårt fall handlar det om en kille (Love) som inte trivs i rollen som kille. Han vill inte vara en tuff, hård och okänslig kille som måste spela en roll för att passa in i samhället utan han känner sig helt enkelt mer som en tjej och är lyckligare så. När det gäller temat gränsöverskridande så tycker vi att i dagens samhälle så ses man som gränsöverskridande om man inte beter sig som som en typisk tjej/kille utan går emot normerna. Självklart är det synd att det ska behöva vara så, att man inte kan vara den man är idag utan att folk ska kommentera, tycka och tänka saker om än men tyvärr är det så men det är något vi vill ändra på. Det kanske inte blir bättre på några månader eller ett år men alla småsaker vi gör kommer tillslut leda till ett samhälle där man inte behöver gömma sig för att visa sitt rätta jag, utan oavsätt om man är mörkhyad, homsexuell, troende eller fattig så ska man bli accepterad precis som man är. För att om man inte blir det är det lätt hänt att man inte vågar visa sitt rätta jag för att man e rädd för vad man ska bli utsatt för eller vad folk ska tycka och tänka. Ett annat sätt filmen är gräns överkridande på är att man kanske inte direkt brukar måla tårar men vi ville ha en lite mer teknad och rolig känsla. 

Min roll i arbetet var att vara med och göra lite av varje. Jag hade inget speciellt arbetsområde utan filmade, kom med ideer och redigerade. Skulle dock inte säga att någon i gruppen hade någon speciell arbetroll förutom love som var skådespelare vilket jag är glad över att han var. Jag vet att jag alldrig skulle kunnat hålla masken och vara så duktig på att se seriös och ledsen ut. Jag tror att min starkaste sida och det jag bidrog med mest till gruppens resultat var ideerna jag kom på i början. Den ideen vi valde att jobba med kom jag på och jag skulle väll säga att jag har ganska lätt för att sitta i grupp och komma på ideer och tankar kring saker. Däremot är kanske inte min starkaste sida att redigera då vi använde oss mycket av aftereffect som jag inte har någon tidigare erfarenhet ifrån. Dock har jag försökt lära mig och jag och carro har suttit och gjort så mycket vi kan, dvs satt i hopp klippen och ändrat lite små saker. Eftersom love och william också vill och behöver vara med i redigeringen så ska dom lägga på effekt, musik (som vi valt tillsammans) och kolla om det finns något mer coolt man kan göra med vår konstfilm eftersom william har tidigare erfarenhet av aftereffect/premier. Jag tror det är väldigt viktigt att man drar nytta av allas kunskap då alla är bra på olika saker och det tycker jag att vi har gjort bra. Love var en väldigt bra skådespelare, william är bra på att redigera, caroline är bra på att ta tag i saker och rita så hon ritade glödlamporna blandannat och jag är bra på att komma med ideer. Dock har vi även hjälpt varandra och arbetat bra som grupp tycker jag. På slutet när vi har suttit och redigerat det sista erkänner jag att jag kunde varit lite mer aktiv men det är svårt när man bara har en dator och är 3 som ska kolla på när 1 person redigerar. Det är även jobbigt när man inte förstår lika mycket av ett program som de andra för då måste man fråga hela tiden om vad dom gör och det blev lätt att jag tappade koncentrationen nu på slutet då vi gjorde lite svårare saker i redigeringen. Så det jag kan tänka på till nästa gång är att verkligen hänga med, fråga och lära mig så mycket som möjligt även fast det kan vara svårt ibland. 

I början av vår arbetsprocess hade vi flera olika ideer. Dels...

De ändringar vi gjort under filmens gång är blandannat att vi kom fram till att vi skulle rita allt i stället för att tillexempel gråta påriktigt och ha en riktig glödlampa som vi tänkte ha från början. En annan ändring vi gjort är att vi i början hade tänkt att ha en ritad mun på honom från början som skulle ändras under tidens gång till en gladare mun men då kunde vi inte sminka honom med läppstift vilket var en viktig del i sminkadet då det syns mest. sen hade vi även tänk att ha en glas/plast skiva på linsen där vi skulle skriva "fuck normer" men vi hittade inget + att vi skulle vara tvugna att skriva jättelitet och bakåtfram. Istället tog vi en hård plast bit som vi skrev på och höll en bit ifrån vilket blev mycket bättre tycker jag. vi skrev även ner i början av detta projekt att vi ville att filmen skulle ha en obehaglig känsla som vi inte alls har. Men jag tycker det blir lite fel eftersom att det inte ska handla om något dåligt/konstigt utan det ska vara en possitiv och glad bild man ska få av att han vill vara den han faktiskt är så jag är glad att vi valde att ha en "glad" känsla över filmen istället. Eller i början är han ledsen men jag menar att han på slutet blir glad. 

Jag tror att min grupp tycker att jag har ställt upp som en bra roll i gruppen. Jag har varit delaktig och kommit med ideér under filmandets gång. Det var blandannat jag som kom på att vi skulle rita allt så som tårarna och glödlampan istället för att han skulle gråta på riktigt tillexempel då kravet bland annat var "inslag av färg". Jag kom även med synpunkter som att jag tyckte att han inte skulle röra sig utan att allt runt omkring honom skulle röra sig istället (förutom när han torkar bort tårarna). Som att allt runt omkring honom sköter sig själv utan att han behöver göra något. Detta var även dels en anledning till att vi valde att arbeta med stop motions just för att då kan vi tillexempel måla hans tröja lite i taget så att det ser ut som att den "målar sig själv". svårt att förklara men hoppas att du förstår.

Vi valde även att förlja den dramatiska kurvan genom att han först är en ledsen typisk kille som sedan får en ideé om att han ska klä ut sig till en tjej. Han förvandlas till en "hen" och i slutet av videon får man se ett leende på hans läppar som ska spegla hans lycka över att han vågade visa vem han faktiskt är och inte gömma sig bakom en vägg. 

Det jag är nöjd med i videon är framförallt själva budskapet eftersom synen på transexuella/homosexuella är något jag verkligen tycker borde ändras på i samhället och då blir det extra roligt att få göra en film om det. Jag är också nöjd med att låten handlar om samma sak som videon handlar om och sen tycker jag att tårarna vart väldigt bra då det ser ganska värkligt ut enligt mig. Det vi kunde ha gjort bättre om vi hade haft mer tid är att göra filmen längre. Nu vart den väldigt kort och det berodde på att vi inte han ha mer tid i fotostudion. Dels för att andra också ville använda fotostudion men också för att om vi skulle jobbat mer med själva filmen hade vi inte haft någon tid till redigeringen. För jag tycker faktiskt vi jobbat på effektivt och varje lektion har vi ådstakommit något. Dock kunde vi ha kanske ha arbetat lite mer med "storyboarden" då vi behövt lägga ner tid på det under inspelning då vi inte gjort den ordentligt vilket gjort att vi förlorat tid på att filma. Tycker även vi kunde ha jobbat lite mer med redigering för att få filmen lite coolare men däremot gillar jag även enkelheten...

 EJ KLAAAAR